ADVOKAT

Bara den som är medlem i Sveriges Advokatsamfund får kalla sig advokat. För att bli antagen som medlem av samfundet krävs en juris kandidatexamen (jur kand) och fem års praktisk juridisk verksamhet med goda betyg. Dessutom måste man vara medborgare i Sverige eller i något av de andra EES-länderna.
En advokat ska kunna arbeta inom många olika områden men det har blivit vanligt under senare år att man specialiserar sig inom något eller några områden. Exempelvis kan arbetsuppgifterna handla om att tolka och granska avtal att ge råd om arv och testamenten eller försvara någon i en brottmålsrättegång. Hur mycket tid en advokat tillbringar i domstolen varierar.
En advokat har tystnadsplikt.
En advokat som hjälper en åtalad person vid en rättegång brukar kallas för försvarsadvokat.

ALLMÄNT ÅTAL

Åtal som förs av en åklagare för ”det allmännas”/samhällets räkning. Det här gäller nästan alla brott, d v s de handlingar som vi enligt lag inte får göra.

ANMÄLAN

Om du har utsatts för ett brott bör du så snart som möjligt anmäla det till polisen. Vänd dig till närmaste polisstation. En anmälan kan göras genom ett personligt besök på polisstationen, muntligen per telefon eller skriftligen. Som målsägande (brottsoffer) är du inte skyldig att anmäla ett brott. Det är dock ofta nödvändigt för att du skall kunna ta till vara dina rättigheter. Om man får reda på att ett grovt brott, som till exempel mord, rån eller grov misshandel, planeras har man en skyldighet att anmäla det till polisen. Gör man inte det riskerar man upp till två års fängelse. Enda undantaget är om man själv skulle utsätta sig för fara genom att göra en anmälan.

ANSTALT

Den som dömts till fängelse tas antingen in på en riksanstalt eller en lokalanstalt. Riksanstalterna är oftast slutna och har högre säkerhet än lokalanstalterna. En kriminalvårdsanstalt kan vara öppen eller sluten eller ha några avdelningar av varje. En sluten anstalt har ofta murar och fler och noggrannare säkerhetsrutiner än på öppna anstalter.

ANSTIFTARE

En anstiftare har fått en annan person att begå att brott. Det är en form av medverkan.

AVSIKT

Avsikt eller uppsåt är den omständighet som förvandlar en vanlig, dum handling till ett brott. Den som inte medvetet begått en brottslig handling kan heller inte dömas för den. Samtidigt går det inte att skylla på okunskap för att komma undan en ett straff. Alla är skyldiga att känna till lagen.

ANHÅLLAN

Ett anhållande är ett tillfälligt frihetsberövande. Att bli anhållen är en tvångsåtgärd som innebär att en person som misstänks för ett brott måste stanna kvar i häktet. Det är åklagaren som anhåller en misstänkt brottsling. När en person anhålls tar åklagaren över fallet och inleder en förundersökning. I praktiken varar ett anhållande sällan längre än två dagar. Personer under 15 år får inte anhållas eller häktas. Den som fyllt 15 men inte 18 får häktas, men det krävs starkare skäl än när det gäller myndiga personer.

BESÖKSFÖRBUD

Lagen om besöksförbud är till för att ge ett bättre skydd för dem som förföljs och trakasseras. Lagen är ett led i arbetet att förbättra skyddet framför allt för tjejer och kvinnor som utsätts för misshandel och andra övergrepp. Vid bedömningen om besöksförbud tar man särskild hänsyn till om brottslingen tidigare har begått brott mot den andra personens liv, hälsa, frihet eller frid. Besöksförbud meddelas för högst ett år i taget och kan därefter förlängas.
Om du råkar ut för trakasserier har du rätt att begära att ett så kallat besöksförbud utfärdas för den som trakasserar dig. Ett besöksförbud innebär att den skyldige förbjuds att besöka dig eller ta kontakt med dig på annat sätt (även per telefon). Besöksförbudet kan också utvidgas till ett förbud för personen att uppehålla sig i närheten av din bostad, ditt jobb eller din skola.
Den som överskrider ett besöksförbud kan dömas till böter eller fängelse. Det är en åklagare som beslutar om besöksförbud. Vill du att ett besöksförbud utfärdas eller har du några frågor om detta kan du vända dig till åklagaren eller polisen. Om åklagaren inte går med på din begäran om besöksförbud kan du få frågan prövad av tingsrätten. Den som behöver personligt stöd kan få hjälp genom att vända sig till en kvinnojour eller socialtjänsten i kommunen. Polisen kan förmedla kontakten.

BORGEN

Borgenssystemet används inte längre i Sverige men det är vanligt i till exempel USA. Systemet går ut på att en summa pengar betalas in som säkerhet för att en anhållen eller häktad person som försätts på fri fot verkligen ska infinna sig vid en rättegång.

BROTT

Den som avsiktligt bryter mot lagen har begått ett brott och kan straffas för det. Brott är en straffbelagd handling eller underlåtenhet.

BROTTMÅL

En rättgång där en person ställs till ansvar för ett brott.

BROTTSBALKEN (BrB)

Brottsbalken är den viktigaste straffrättsliga lagen i Sverige. Den innehåller de centrala delarna av den straffrättsliga lagstiftningen. Brottsbalken antogs av riksdagen 1962 men förändras hela tiden. Idag finns långt ifrån alla lagar från 1962 kvar i sin ursprungliga form. Lagen har sitt ursprung i 1864 års strafflag.

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET (BRÅ)

Brottsförebyggande rådet har som främsta uppgift att främja brottsförebyggande arbete genom utveckling, utvärdering, forskning och information. Hos BRÅ finns mycket fakta och information om kriminalitet och brottsförebyggande arbete. Läs mer BRÅ:s hemsida.

BROTTSOFFERJOUR

Hos Sveriges brottsofferjourer kan alla brottsoffer få kostnadsfri hjälp. Verksamheten startade 1984 och i dag finns det cirka 100 jourer runt om i landet. Brottsofferjourerna arbetar utan vinstsyfte. De som arbetar där har tystnadsplikt och lämnar inte ut uppgifter utan brottsoffrets medgivande. Verksamheten finansieras bland annat av skattemedel. Polisen är skyldig att informera alla brottsoffer om vilka stödorganisationer de kan vända sig till.
Brottsofferjouren i Göteborg har telefonnummer 031-20 20 20.

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Brottsoffermyndigheten inrättades 1994 och ersatte då den så kallade Brottsskadenämnden. Brottsoffermyndighetens uppgift är att tillvarata brottsoffrens intressen, ansvara för och pröva brottsskadeersättning. Dessutom fungerar myndigheten som ett kunskapscentrum i brottsofferfrågor.
Ansökan om brottsskadeersättning ska normalt lämnas in till myndigheten senast två år efter skadetillfället. Att Brottsoffermyndigheten betalar ut ersättning till ett brottsoffer innebär inte att gärningsmannen slipper betala. Så fort den dömde gärningsmannen har några pengar måste han eller hon ersätta Brottsoffermyndigheten. Anledningen till att myndigheten går in och gör en utbetalning är att den som råkat ut för ett brott ska slippa att själv kräva gärningsmannen på skadeståndspengarna. Dessutom ska offret slippa vänta på att gärningsmannen kan betala.
Mer information finns på Brottsoffermyndighetens hemsida (www.brottsoffermyndigheten.se).

BROTTSSKADEERSÄTTNING

Om gärningsmannen inte kan betala och om offret inte har någon försäkring kan den utsatte få ersättning från staten i form av brottsskadeersättning. Ersättningen kan ges till den som utsatts för personskador i samband med brott. I vissa fall kan även de som drabbats av stöld eller skadegörelse få ersättning. Det gäller bland annat om gärningsmannen varit på rymmen från anstalt. Brottet bör ha anmälts till polisen för att du ska kunna få ersättning. Ersättningens storlek varierar och avgörs av brottet.

BÖTER

För mindre allvarliga brott utdöms böter direkt i pengar, så kallade penningböter. I vissa fall bestäms böterna efter en särskild beräkningsgrund. Denna typ kallas för normerade böter och gäller till exempel vid fortkörning. För allvarligare brott döms böter ut i dagsböter, en dagsbot är ett visst belopp per dag. Till exempel: 60 dagsböter på 100 kronor ger en bötessumma på 6 000 kronor. Antalet dagsböter bestäms av hur grovt brottet är och beloppets storlek bestäms av den dömdes inkomst.
Böter som inte kan betalas kan i vissa fall förvandlas till fängelsestraff. Parkeringsböter är inte något straff utan en avgift som tas ut av kommunen.

CIVILRÄTT

Civilrätt är det samma som privaträtt eller de regler som gäller privatpersoners inbördes förhållanden. Avtalsrätt, skadeståndsrätt, arvsrätt och fastighetsrätt är exempel på civilrätt.

CULPA

Culpa betyder oaktsamhet, försummelse eller vårdslöshet utan uppsåt. Den som förorsakar en skada genom oaktsamhet eller vårdslöshet ska ersätta skadan. Om skadan däremot uppstått av en olyckshändelse, så kallad våda, kan man inte döma en person till skadestånd. Den som kör rattfull gör sig till exempel skyldig till grov vårdslöshet och kan dömas för det om han eller hon skulle råka krocka med någon annan. Den som råkar ut för en vattenplaning och kommer över på fel sida av vägen har däremot råkat ut för en olycka och behöver inte ha varit vårdslös.

DAGSBÖTER

Dagsbotens storlek bestäms av den dömdes ekonomiska förhållanden medan antalet dagsböter bestäms av brottets svårhet. Skiljer sig från penningböter som inte tar hänsyn till gärningsmannens betalningsförmåga.

DOMSTOL

Domstolarna för brottmål och tvistemål mellan enskilda personer är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Domstolen är ett statligt organ för rättsskipning som häktar och dömer.
En grundläggande princip för domstolarna är att de ska vara självständiga och fristående i förhållande till både riksdag, regering och den offentliga förvaltningen. På det viset kan domstolarna stå för saklighet och opartiskhet.

DOM

Då rättegången nått sitt slut och överläggningen är över beslutar rätten om en dom. Domen kan bli friande eller fällande. I tveksamma fall ska domstolen hellre fria än fälla den anklagade. Domen meddelas samma dag eller någon tid senare i de fall då domstolen behöver ytterligare tid för överläggning. I samband med domen får parterna besked om hur de överklagar.

EUROPOL

Inom EU finns ett samarbete mellan de olika medlemsstaterna, särskilt när det gäller narkotikabrott. Europol är ett gemensamt underrättelseorgan inom EU. Dess viktigaste uppgifter är att förmedla samband, information och analyser mellan medlemsländerna kring gränsöverskridande kriminalitet.

FOTBOJA

Sedan 1994 pågår övervakning med elektronisk kontroll på försök. Det innebär att många fängelsestraff på högst tre månader ersätts med att den dömde övervakas med en så kallad fotboja eller husarrest. Den som inte följer reglerna får avtjäna resterande delar av sitt straff i fängelse.
Det går inte att dömas till övervakning med fotboja. Däremot kan man ansöka om att få sitt fängelsestraff verkställt på det sättet. Förutsättningen är att man dömts till ett brott som ger maximalt tre månaders fängelse och att man bedöms som lämplig.

FRIGÅNG

Det är när en person som är dömd till fängelse bor och sover på fängelset men arbetar eller studerar utanför.

FRIHETSBERÖVANDE

Det finns många olika typer av frihetsberövande som polisen kan använda sig av. En person kan till exempel bli gripen, omhändertagen eller hämtad till förhör. Frihetsberövandet kan ske på olika grunder. Vanligtvis skiljer man mellan de former som regleras i rättegångsbalken (RB) och övriga frihetsberövanden, som regleras i polislagen och i andra lagar. I Sverige krävs att regler om frihetsberövanden är fastlagda i lag.
Även anhållande, häktning, fängelse- och tvångsvård räknas som frihetsberövanden.

FÄNGELSE

Den som dömts till fängelse tas in på en kriminalvårdsanstalt. Ett fängelsestraff är normalt tidsbestämt till mellan 14 dagar och 10 år. I vissa fall kan straffet bli ännu längre, maximalt 18 år. Dessutom kan fängelse utdömas på livstid. Livstidsstraff kan genom nåd omvandlas till ett tidsbestämt straff. Nåd beslutas det om regeringen efter att den livstidsdömde ansöker. När två tredjedelar, dock minst en månad, avtjänats ska villkorlig frigivning normalt ske.

FÖRBEREDELSE TILL BROTT

När det gäller vissa allvarligare brott kan du straffas för förberedelser till brott, eller försök till brott, även om du inte hann göra något brottsligt innan polisen ingrep. Förberedelserna i sig kan vara allvarliga nog för att leda till åtal och dom.
Förberedelse till brott kallas även stämpling.

FÖRHÖR

Under förundersökningen kan polisen förhöra alla som kan tänkas ha någon betydelsefull upplysning kring vad som hänt.
Det finns inga skäl att inte ställa upp på ett polisförhör. Enligt rättegångsbalken är den som befunnit sig på en plats där ett brott begåtts skyldig att följa med polisen för förhör. Den som vägrar utan giltig orsak får polisen ta med sig mot personens vilja. Detsamma gäller om en person befinner sig i närheten av en plats där ett brott som kan ge lägst fyra års fängelse nyligen begåtts. Om polisen har kallat en person till förhör och han eller hon inte dyker upp och inte har någon rimlig orsak att utebli så har polisen rätt att hämta honom eller henne till förhör. Om brottet polisen utreder är så allvarligt att det kan ge fängelse kan man i vissa fall hämta någon för förhör utan att först skicka ut en kallelse. Ingen är dock skyldig att stanna hos polisen för förhör längre än sex timmar annat än i undantagsfall.

FÖRSVARARE

Den som misstänkts för brott har alltid rätt att på egen bekostnad anlita försvarare. Det är i första hand upp till den misstänkte själv att bestämma vem som ska uppträda som försvarare. Domstolen har dock möjlighet att avvisa en försvarare som inte anses lämplig.
Under vissa omständigheter har den misstänkte rätt till en offentlig försvarare. Syftet med offentliga försvarare är att den som inte själv har skaffat sig en försvarare ändå får juridisk hjälp när det behövs. Är den misstänkte häktad, anhållen eller misstänkt för ett brott där det lägsta straffet är fängelse i sex månader, ska han alltid få en offentlig försvarare om han begär det. Den offentlige försvararen betalas delvis av staten. Men om den misstänkte döms för brottet måste han i princip ersätta staten för kostnaderna. Beloppets storlek tar hänsyn till den dömdes inkomstförhållanden. I samband med rättegången avgörs hur mycket den åtalade själv ska betala.

FÖRUNDERSÖKNING

När ett brott har anmälts inleds en utredning av polis eller åklagare. Genom denna förundersökning skapas underlag för ett eventuellt beslut om åtal. En viktig regel är att alla omständigheter ska beaktas och vägas samman, inte bara de som talar mot den misstänkte utan också de som talar för den misstänkte. Det finns en särskild lag om hur en polisutredning och rättegång går till för den som är under 21 år.

GRIPANDE

Det är polisen som griper en misstänkt gärningsman. Polisen får gripa en person när man inte kan eller hinner vänta på att åklagaren ska fatta ett beslut om anhållan. En person som är efterlyst, har begått ett brott som kan ge fängelse, som påträffas på bar gärning eller flyende fot kan gripas av vem som helst, inte bara av polisen.

GÄRNINGSMAN

Den man, eller kvinna, som gjort sig skyldig till ett brott kallas för gärningsmannen.

HITTELÖN

Om du hittar ett föremål, till exempel en plånbok, en klocka eller ett smycke, och tar hand om det ska du anmäla fyndet till polisen eller själv underrätta ägaren om du vet vem han eller hon är. Ägaren har rätt att få tillbaka hittegodset mot att han eller hon betalar en avgift till polisen och en rimlig hittelön till den som lämnade in sakerna. Normalt är hittelönen tio procent av föremålets värde. Om ägaren inte vill betala de kostnaderna får staten överta hittegodset. Om ägaren inte hämtat föremålet inom tre månader från det att det lämnades in till polisen får upphittaren det. Samma sak gäller om ägaren inte kommer och hämtar sina saker inom en månad från det att polisen underrättat honom eller henne om att de har tagit hand om förlorade saker.

HOVRÄTT

Hovrätten är en av de domstolar som behandlar brottmål och tvistemål mellan enskilda personer. Hovrätten är instansen mellan tingsrätten och Högsta domstolen. En dom i tingsrätten kan överklagas till hovrätten.
De sex hovrätterna i Sverige är Svea hovrätt i Stockholm, Göta hovrätt i Jönköping, Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö, Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg, Hovrätten för nedre Norrland i Sundsvall samt Hovrätten för övre Norrland i Umeå.

HUSRANNSAKAN

En husrannsakan kan genomföras för att söka efter föremål som kan ha betydelse för utredningen eller för att söka efter någon som skall gripas, anhållas eller häktas. Beslut om husrannsakan fattas av undersökningsledaren, åklagaren eller av rätten.

HUVUDFÖRHANDLING

En huvudförhandling är det sammanträde inför tingsrätten som avgör ett brottmål. Under huvudförhandlingen måste hela bevisningen läggas fram inför rätten. Till exempel ska vittnen höras. Huvudförhandlingen är vanligtvis offentlig och öppen för allmänheten. Men domstolen kan bestämma att vissa delar av rättegången ska hållas inom lyckta dörrar, det vill säga stängda dörrar. I sådana fall får ingen utomstående komma in och lyssna. Anledningen till att ha rättegången inom lyckta dörrar kan vara av hänsyn till den tilltalades personliga förhållanden eller att den tilltalade är väldigt ung.

HÄKTNING

Det är åklagaren som begär att en person ska häktas men beslutet fattas av domstolen. Beslutet kan inte överklagas.
Den som är på sannolika skäl misstänkt för ett brott som kan ge minst ett års fängelse får häktas om det finns risk att han eller hon:
· avviker
· försvårar utredningen eller
· fortsätter sin brottsliga verksamhet
Den som är skäligen misstänkt för ett brott får häktas om det är av synnerlig vikt i avvaktan på ytterligare utredning.
Normalt måste en häktningsframställan göras samma dag som någon anhålls. Allra senast ska den dock hållas dagen efter. Lördagar, söndagar och helgdagar räknas i det här fallet som vanliga arbetsdagar och tingsrätterna har därför jouröppet under helger och veckoslut för att hålla häktningsförhandlingar.
Personer under 15 år får inte anhållas eller häktas. Den som fyllt 15 år men inte 18 år får häktas, men det krävs starkare skäl än när det gäller myndiga personer.

HÖGSTA DOMSTOLEN

Högsta domstolen är den tredje av de domstolar som behandlar brottmål och tvistemål mellan enskilda personer. Det är också sista instansen som kan pröva ett mål. För att ett mål ska tas upp i Högsta domstolen krävs det alltid ett prövningstillstånd. Sådana prövningstillstånd beviljas bara om målet är av betydelse som förebild för bedömningar i andra mål, så kallade prejudikat.

INGRIPA

Du är inte skyldig att ingripa om du ser ett brott begås. Om det handlar om ett grovt brott som till exempel misshandel eller mord, måste du dock anmäla brottet. Om du vet om att ett grovt brott planeras kan det till och med vara straffbart att inte tala om det för polisen.

INTERPOL (ICPO)

Interpol eller ICPO är en internationell kriminalpolisorganisation och en mellanstatlig organisation för förmedling och koordination av information och åtgärder. Sedan 1999 består Interpol av 178 medlemsländer.
För att underlätta arbetet finns det i varje enskilt land en Interpolbyrå som svarar för landets kontakter med andra länders nationella byråer samt Interpols Generalsekretariat. Generalsekretariatet finns sedan 1989 i Lyon Frankrike. I Sverige är Rikspolisstyrelsen nationell Interpolbyrå. Svenska Interpol, som är en del av Rikskriminalpolisen, utför det dagliga interpolarbetet.

JURY

I Sverige finns ingen jury, som till exempel i USA. Här är det istället domaren och ett antal nämndemän (oftast politiker) som fäller utslaget.

KONTRAKTSVÅRD

Kontraktsvård är en särskild variant av skyddstillsyn. Påföljden gäller främst ungdomar som missbrukar alkohol eller narkotika. Om den som ska dömas går med på att gå igenom en lämplig behandling kan domstolen döma till kontraktsvård.
Domstolen kan bestämma att den dömde ska stå under övervakning under en längre tid än vad som är normalt för skyddstillsyn. Om den dömde avbryter eller missköter behandlingen kan domstolen upphäva skyddstillsynsdomen och i stället döma till fängelse.

KRIMINALREGISTRET

I kriminalregistret hamnar alla som dömts till fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller rättspsykiatrisk vård. Även den som tvångsomhändertagits enligt lagen om vård av missbrukare (LVM) hamnar i kriminalregistret. Uppgifterna sparas i tio år.
Det går att få reda på vilka uppgifter om en själv som finns i kriminalregistret och vissa arbetsgivare kräver att man lämnar utdrag ur kriminalregistret för att man ska kunna få arbete.
Förutom kriminalregistret, polisregistret och körkortsbelastningsregistret finns även flera andra register. Några av dessa är signalementsregistret, fotoregistret och fingeravtrycksregistret.

KRIMINALVÅRDEN

Kriminalvården ansvarar för att verkställa fängelsestraff och skyddstillsynsdomar. Dessutom ansvarar de för verksamheten vid häktena. Man skiljer mellan kriminalvård i anstalt, det vill säga fängelse, och kriminalvård i frihet, som gäller dem som dömts till villkorlig dom, villkorlig frigivning, skyddstillsyn, kontraktsvård eller samhällstjänst.

KRIS – KRIMINELLAS REVANSCH I SAMHÄLLET

KRIS är en kamratförening bestående av före detta kriminella eller missbrukare som står för hederlighet, drogfrihet, kamratskap och solidaritet. Tanken är att KRIS ska vara ett stöd för dem som kommer ut från fängelser och anstalter så att de inte ska återfalla brottslighet och missbruk.

KÖRKORT

Den som begår ett brott riskerar att få sitt körkort indraget. Och för den som ännu inte hunnit ta körkort kan följden av ett brott bli att det blir svårt att få ett lämplighetsintyg. Uppgifter om brott sparas i Rikspolisstyrelsens körkortsbelastningsregister i fem år.

KÖRKORTSBELASTNINGSREGISTRET

Alla som har begått ett brott hamnar i Rikspolisstyrelsens körkortsbelastningsregister och kan få avslag på sin ansökan om körkortstillstånd. Uppgifterna sparas i fem år. Registret är spärrat.

LAGA KRAFT

Ett avgörande i en domstol vinner i allmänhet laga kraft efter tre veckor. Det betyder att beslutet kan börja verkställas eller genomföras. Ett beslut som vunnit laga kraft kan inte överklagas i vanlig ordning.

LAGEN

Vårt samhälle bygger på en rad lagar och regler som finns där för att skydda människor och deras egendom. Från mer eller mindre självklara saker som att man inte stjäl, dödar och slår till uppgifter om hur en förundersökning ska går till eller hur gammal man måste vara för att köpa alkohol, allt finns reglerat i olika lagar som beslutats av riksdagen.
Lagar är generella och övergripande, riksdagen fattar inte beslut i enskilda fall. Och har en lag stiftats kan den inte upphävas eller ändras på annat sätt än genom att en ny lag ersätter den gamla. Oftast är det förslag från regeringen (så kallade propositioner) som ligger till grund för nya lagar. Vill regeringen till exempel införa en lag om hjälmtvång för cyklister måste man föreslå det för riksdagen i en proposition. Propositionen måste behandlas i ett av riksdagens utskott, som presenterar ett förslag till beslut. För att lagförslaget ska gå igenom måste en majoritet rösta för det. Riksdagen meddelar sitt beslut till regeringen, som sedan utfärdar den nya lagen.
Regeringen kan också besluta om vissa regler på egen hand genom så kallade förordningar. Alla lagar och förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS).
Du är skyldig att känna till vilka lagar som gäller i Sverige och bara i yttersta nödfall är det tillåtet att bryta mot dem. Det går alltså inte att komma undan ett straff genom att säga att man inte visste att något var olagligt.

LEGALITETSPRINCIPEN

En rättssäkerhetsprincip som uttrycks ”inget brott utan stöd av lag” och ”inget straff utan stöd av lag”. Det innebär att alla brott måste vara exakt som de beskrivs i lagen, det räcker inte att de liknar lagen. Dessutom måste handlingar bedömas utefter hur lagen såg ut när handlingen gjordes.

LOB

Lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB)
Om polisen träffar på en person som är så berusad eller påverkad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv, eller om personen utgör en fara för sig själv eller andra, så får de omhänderta personen. Det gäller dock inte om han eller hon påträffas i sitt eget hem, eller i någon annans bostad.

LPT

Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT)
Enligt LPT får polisen tillfälligt omhänderta en person om det finns skälig anledning att anta att han eller hon lider av en allvarlig psykisk störning, är farlig för sig själv eller andra eller behöver omedelbar hjälp. Omhändertagandet får bara ske i väntan på att personen kan tas omhand av sjukvårdspersonal och det är polisens ansvar att den sjuke kommer i kontakt med en läkare.

LUL

Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL)
Enligt LUL kan en gripen person som är under arton år och som inte anhållits av åklagare ändå hållas kvar av polisen. Så är det för att man så snabbt som möjligt ska kunna överlämna personen till förälder, vårdnadshavare, tjänsteman inom socialtjänsten eller någon annan lämplig vuxen person. För att lagen ska vara användbar måste den kvarhållne vara skäligen misstänkt för brott. Det samma gäller för den som tagits med till förhör. Tre timmar är längsta tid för att hållas kvar.

LVM

Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)
Enligt LVM finns det möjlighet för polisen att omedelbart omhänderta en missbrukare om det finns allvarliga risker med att vänta på länsrättens beslut om omhändertagande. I annat fall är det alltid Länsrätten som beslutar om ett omhändertagande enligt LVM.

LVU

Lag om vård av unga (LVU)
Lagen om vård av unga gäller för personer under 18 år (ibland upp till 20 år) och är den tvångslag socialtjänsten följer när någon ska tas in för tvångsvård.
Tjänstemännen på socialkontoret kan inte själva bestämma om tvångsåtgärder utan frågan måste avgöras av politikerna i kommunens sociala distriktsnämnd. Om nämnden tycker att det är nödvändigt med tvångsvård kan den ansöka om att länsrätten ska besluta om tvångsvård. För att länsrätten ska kunna ta ett sådant beslut måste domstolen anse att den person som ska tas omhand har en olämplig uppväxtmiljö eller utgör en fara för sin egen hälsa genom att till exempel använda droger.
Tvångsvården kan ske på ett ungdomshem eller i en familj som tar emot unga med problem. Beslutet om tvångsvård omprövas var sjätte vecka.

LYCKTA DÖRRAR

Lyckta dörrar är det samma som stängda dörrar och innebär att en domstolsförhandling stängs för allmänheten och ingen utomstående får då komma in och lyssna. Ett sådant beslut kan fattas om personerna rättegången gäller är mycket unga, eller på grund av den tilltalades personliga förhållanden.

MEDBORGARVITTNE

Varje kommun i Sverige kan välja medborgarvittnen. De ska tillgodose allmänhetens intresse av insyn i polisverksamheten och polisen ska ge dem tillfälle att vara med när polisverksamhet utövas. För närmare upplysningar kontakta kommunen eller polismyndigheten.

MEDHJÄLP

Att hjälpa till när ett brott begås är olagligt och straffbart. Som medhjälp räknas bland annat att hålla vakt och bära verktyg. Men även andra handlingar, som att övertala någon att begå ett brott eller vara med och planera det är straffbart.

MENED

Ett vittne måste tala sanning. Den som ljuger inför domstolen efter att ha svurit eden (d v s lovat att tala sanning) begår mened vilket är ett brott.

MÅLSÄGANDE

Med målsägande menas den som blivit utsatt för ett brott eller som lidit skada av ett brott. Målsäganden kan begära att få ersättning av den som åtalats. Ersättning kan begäras för till exempel skadade kläder, sveda och värk och psykiskt lidande. Den målsägande är skyldig att ställa upp i en rättegång mot den tilltalade om åklagaren begär det.

MÅLSÄGANDEBITRÄDE

Målsägandebiträdet ska ta till vara målsägandens intressen och lämna stöd och hjälp under förundersökningen och rättegången. I mål om sexualbrott har en målsägande i princip alltid rätt att få ett målsägandebiträde. Rätten att få ett målsägandebiträde gäller även andra typer av mål med inslag av våld eller annan integritetskränkning eller där det i övrigt finns ett särskilt starkt behov av biträde.

NOTARIE

Notarietjänstgöringen är det första steget för den som vill satsa på en karriär som domare, åklagare eller kronofogde. Tjänstgöringen löper under två år vid någon av landets tingsrätter eller länsrätter. Ett halvår av tiden kan bytas ut mot jämförbart juridiskt arbete hos privat, kommunal eller annan statlig arbetsgivare. Efter avslutad notarietjänstgöring utfärdar Domstolsverket ett bevis om notariemeriteringen. Notariemeritering är ett formellt krav för den som vill bli domare, åklagare eller kronofogde.

NÅD

Regeringen kan genom nåd helt eller delvis befria en person från straff och andra påföljder, eller byta ut straffet mot en annan påföljd. Svår sjukdom eller andra starkt vägande personliga skäl kan vara skäl för nåd. Nåd kan sökas även sedan den dömde har börjat avtjäna ett fängelsestraff. Han eller hon kan då till exempel befrias från återstoden av straffet. Att den dömde anser sig vara oskyldig till brottet beaktas aldrig i ett nådeärende.

NÄMNDEMÄN

Nämndemän är politiskt valda personer som tillsammans med den juridiskt utbildade domaren dömer i domstolen.

NÖDSITUATION

Det finns tillfällen då det kan vara tillåtet att göra saker som i normala fall skulle vara olagliga – nödsituationer. Du får till exempel bryta dig in i ett hus för att ringa efter ambulans om det är enda sättet att tillkalla hjälp och du kan få ta en båt för att rädda någon som håller på att drunkna.

NÖDVÄRN

Nödvärn är en variant av en nödsituation och alltså också det ett tillfälle då det är tillåtet att använda sig av metoder som i alla andra lägen skulle vara förbjudna. Du får till exempel använda våld i viss utsträckning för att försvara dig själv eller någon annan. Du får också tvinga en tjuv att lämna tillbaka något som denne just tagit eller hålla fast tjuven till dess att polisen kommer. Du har också rätt att kasta ut en person som utan lov tränger sig in i ditt hem. Alla dessa handlingar är exempel på nödvärn. Men det är inte tillåtet att använda mer våld än vad nöden kräver.

OFFENTLIG FÖRSVARARE

En advokat som rätten utser att försvara den misstänkte.

OMHÄNDERTAGANDE

Det finns en rad olika typer av omhändertaganden som alla regleras av polislagen. Här följer några exempel:

Omhändertagande i avvaktan på polismyndighetens beslut
(Polislagen 11 §)
Polismyndigheten har möjlighet att besluta om omhändertagande enligt särskilda föreskrifter. Det gäller till exempel LVM (Lagen om vård av missbrukare), LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård) och i utlänningslagen. Om man kan förvänta sig att ett sådant beslut kommer att fattas grundat på någon av dessa lagar, och det ligger en fara i att vänta med att omhänderta en person, så kan en enskild polisman göra ett omhändertagande i avvaktan på polismyndighetens beslut.

Omhändertagande i vissa fall av barn under 18 år
(Polislagen 12 §)
En polisman får ta hand om den som antas vara under 18 år och som befinner sig där det finns en uppenbar och överhängande, allvarlig risk för att personens hälsa eller utveckling kan komma till skada. Den som omhändertas av de här orsakerna ska så snart som möjligt överlämnas till föräldrar, annan vårdnadshavare eller till socialnämnden. Polismyndigheten ska också snabbt underrättas om omhändertagandet och om varför det skett.

Omhändertagande vid ordningsstörning och dylikt
(Polislagen 13 §)
Om någon uppträder på ett sätt som stör den allmänna ordningen, eller utgör en fara för omgivningen, så får en polisman tillfälligt omhänderta personen. Samma sak gäller om ingripandet är nödvändigt för att förhindra ett brott. I första hand ska dock polisen försöka avvisa eller avlägsna personen från platsen.

Omhändertagande för identifiering
(Polislagen 14 §)
Om det finns särskilda anledningar att anta att en person är efterlyst eller efterspanad får polisen omhänderta honom eller henne för identifiering. Det samma gäller om personen vägrar lämna uppgifter om sin identitet eller om polisen misstänker att personen lämnat falska uppgifter.

OMSTÄNDIGHETER

När en domstol väljer ett straff eller en påföljd tar den hänsyn till förmildrande och försvårande omständigheter.
Förmildrande omständigheter gör att den dömde kan få ett lägre straff. Som förmildrande omständigheter kan domstolen se till exempel att den som döms är mycket ung, oerfaren eller har blivit provocerad. Att vara full är däremot ingen förmildrande omständighet.
Försvårande omständigheter gör att den dömde kan få ett hårdare straff. Sådana omständigheter kan bland annat vara att den åtalade har varit extra hänsynslös, rå eller utnyttjat någons beroende.

PENNINGBÖTER

Böter i pengar, som inte tar hänsyn till gärningsmannens förmåga att betala.

PERSONUNDERSÖKNING

En utredning som misstänkta går igenom. Den gäller deras levnadsomständigheter, skolgång, arbete och familj, d v s saker som är viktiga för rätten att ta hänsyn till när de dömer.

POLISEN

Den svenska polisen är uppdelad i 21 olika polismyndigheter. Dessa polismyndigheter kan i sin tur vara indelade i polisdistrikt eller polisområden och närpolisområden eller i enbart närpolisområden. Det är oftast till närpolisen du vänder dig för att få hjälp av polisen.
När det gäller brottslighet är det polisens sak att utreda och gripa.
Här kommer du till polisen i Västra Götalands län.

POLISREGISTRET

I polisregistret hamnar alla som finns registrerade i kriminalregistret. Dessutom finns där de som är misstänkta för brott, de som omhändertagits enligt lagen om vård av unga (LVU), de som dömts för allvarliga trafikförseelser, de som fått besöksförbud och de som utvisats ut landet. Uppgifterna sparas i fem år. Det är inte möjligt att få reda på vilka uppgifter om en själv som finns registrerade i polisregistret.

PRICKAD

Att få en prick, eller bli prickad, innebär att man blivit straffad för något och att ens namn hamnar i olika register. Detta kan innebära en rad problem längre fram i livet. Bland annat kan det vara svårt att få vissa jobb, till exempel som väktare eller inom FN. Det kan också bli svårt att få körkortstillstånd, uppehålls- och arbetstillstånd i andra länder eller få tillstånd att adoptera barn.
Kriminalregistret är det enda register där man kan få ut uppgifter om sig själv. Alla de andra registren är spärrade.

PÅFÖLJD

Påföljd är en gemensam benämning på olika straff, villkorlig dom, skyddstillsyn, samhällstjänst och överlämnande till särskild vård.

RÄTTEGÅNG

Rättegången är den process/förhandling då en domstol avgör brottsmål och civila tvistemål.

RÄTTEGÅNGSBALKEN (RB)

Rättegångsbalken är den lag som reglerar hur rättegångar i brotts- och tvistemål går till. Rättegångsbalken har ingått som en del i lagsamlingen Sveriges rikes lag sedan den kom till 1734. Den nuvarande rättegångsbalken antogs av riksdagen 1948 och är fortfarande i kraft även om den har ändrats en del under årens lopp.

RÄTTSHJÄLP

Rättshjälp är ett ekonomiskt stöd för den som inte själv har råd att tillvarata sina intressen i en rättsprocess. Rättshjälp finns som:
· allmän rättshjälp
· rättshjälp åt misstänkt i brottsmål
· rättshjälp genom offentligt biträde i förvaltningsärenden
· rådgivning

Allmän rättshjälp innebär att privatpersoner kan få hjälp av staten med dina egna kostnader. Det är också möjligt att få ekonomisk hjälp för rådgivning hos en advokatbyrå och hjälp med kostnader för resa och uppehälle, bevisning (till exempel vittnesersättning) och andra utgifter. Advokatkostnader ersätts som regel inte om kostnaden inte överstiger ett visst värde.
Rättshjälp åt misstänkt i brottmål innebär i första hand att den tilltalade kan få en offentlig försvarare.
Rättshjälp genom offentligt biträde i förvaltningsärenden innebär att det i vissa typer av frågor som behandlas vid en förvaltningsmyndighet eller förvaltningsdomstol går att få hjälp av en advokat eller biträdande jurist i stället för hjälp genom allmän rättshjälp. Rättshjälp genom offentligt biträde är alltid gratis och betalas av staten.
Rådgivning innebär att du mot en fastställd avgift kan få goda råd av en jurist vid en advokatbyrå i nästan alla rättsliga frågor. Rådgivningen får högst ta en timme. Behöver du hjälp med mer invecklade frågor, som tar längre tid, kan du oftast få allmän rättshjälp. Eftersom privata advokatbyråer inte är skyldiga att lämna hjälp enligt Rättshjälpslagen är det bra om du i förväg gör upp om kostnaden för rådgivningen.
I många typer av familjemål gäller särskilda regler för rättegångskostnader och parterna får då ofta betala en större del själva.

RÄTTSHJÄLP I UTLANDET

Om du som svensk medborgare blir arresterad eller häktad i utlandet har du rätt att genom svenska ambassadens eller konsulatets försorg få advokathjälp. Men det gäller inte om landets myndigheter förser dig med offentlig försvarare och du på så sätt kan anses få ett bra rättsskydd.
Den som får en försvarare genom ambassaden eller konsulatet ska ersätta svenska staten för kostnaderna enligt samma principer som gäller för offentlig försvarare i Sverige. Utrikesdepartementet kan lämna fler upplysningar. Se till exempel UD:s hemsida.
Den som blir utsatt för ett sexualbrott utomlands kan ofta få rättshjälp. Det innebär att ett rättshjälpsbiträde förordnas och att eventuella reskostnader till en rättegång i det andra landet kan betalas av staten. För att kunna få rättshjälp i andra fall måste det finnas särskilda skäl.
Brottsoffermyndigheten kan lämna mer upplysningar. Se till exempel BRÅ:s hemsida.

RÄTTSPSYKIATRISK UNDERSÖKNING

Det är en psykiatrisk undersökning av en misstänkts persons psykiska hälsa. Denna är nödvändig för att rätten ska kunna lämna över en person till rättspsykiatrisk vård som påföljd av brottet.

SAMHÄLLSTJÄNST

Domstolen kan i vissa fall döma till skyddstillsyn med samhällstjänst. En förutsättning är att den dömde är villig att följa en föreskrift om samhällstjänst. Samhällstjänsten gäller oavlönat arbete i ett antal timmar, lägst 40 och högst 240, beroende på vilket brott det rör sig om.
Samhällstjänsten är i första hand tänkt för yngre brottslingar och arbetet ska i första hand utföras i anslutning till någon ideell verksamhet, till exempel idrotts- och friluftsverksamhet eller kyrkliga organisationer. Övervakningstiden kan förlängas tills arbetet är utfört. Den som inte följer föreskriften kan dömas till fängelse.

SANNOLIKA SKÄL

När någon på sannolika skäl är misstänkt för ett brott är polisen och åklagaren övertygade om att man har tillräckliga bevis för att döma den misstänkte.

SKADESTÅND

Den som blivit utsatt för ett brott kan tilldömas rätt till ekonomisk ersättning från gärningsmannen. Storleken på skadeståndet varierar beroende på vilket brott det är frågan om. I princip kan alla som begår brott bli skadeståndsskyldiga, även mycket unga personer. Men i skadeståndslagen står det att domstolen ska ta hänsyn till både ålder och ekonomiska förhållanden då den beslutar om ersättning. Föräldrar kan i vissa fall bli skadeståndsskyldiga för skador som deras barn har orsakat.

SKYDDSTILLSYN

Vid skyddstillsyn sker övervakning av den dömde. Övervakningen sker under ledning av frivårdsmyndigheten och normalt sett är det domstolen som förordnar en övervakare. Prövotiden är tre år, men övervakningen upphör i regel efter ett år. Skyddstillsyn kan förenas med särskilda föreskrifter, till exempel att den dömde ska genomgå nykterhetsvård.
Skyddstillsyn kan förenas med dagsböter och i vissa fall med fängelse i lägst 14 dagar och högst tre månader. Rätten kan besluta att den som dömts till skyddstillsyn ska utföra arbete för brottsoffrets räkning.
Om den som fått skyddstillsyn begår nya brott under prövotiden eller missköter sig på annat sätt, kan domstolen döma till en annan påföljd i stället.

SKÄLIG MISSTANKE

Skälig misstanke är den lägsta graden av misstanke om brott.

SLUTPLÄDERING

I slutet av en rättegång sammanfattar åklagaren och advokaten sina argument. Det kallas slutplädering.

SPANINGSREGISTRET

I spaningsregistret samlas bland annat polisens tips, misstankar och adresser till brottslingar. Registret är vanligtvis bara tillgängligt för poliser som arbetar med ett pågående fall.

STRAFF

Straffet eller påföljden för ett brott kan bli till exempel böter eller frihetsberövande.

STRAFFÖRELÄGGANDE

När någon som är misstänkt för ett brott som högst skulle kunna ge ett bötesstraff också erkänner det brottet kan åklagaren bestämma sig för att utfärda ett strafföreläggande. Då behöver saken inte tas upp i domstol.

STRAFFMYNDIG

Även en mycket ung person kan begå ett brott och att göra något förbjudet är brottligt oavsett hur gammal gärningsmannen är. Men det är först när en person fyller femton som han eller hon kan straffas för brottet, det vill säga blir straffmyndig.
Det betyder inte att den som är under femton kommer undan helt utan åtgärder. Både polisen och de sociala myndigheterna kan kopplas in om en person under femton begår ett brott. Föräldrarna eller vårdnadshavaren måste alltid kontaktas om personen är under 18 år. Och för alla under 21 finns det speciella regler för hur en polisutredning, häktning och rättegång ska gå till och för vilket straff som kan utdömas. Det ska finnas mycket starka skäl för att en person under arton ska kunna häktas eller dömas till fängelse. Domstolen ska alltid ta hänsyn till den åtalades ålder och mognad när den bestämmer straffet.

STÄMPLING

Stämpling är det samma som förberedelse till brott.

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING (SFS)

Alla svenska lagar och förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS).

TELEFONAVLYSSNING

Telefonavlyssning är ett tvångsmedel som innebär att en person som är skäligen misstänkt för ett visst brott får avlyssnas i hemlighet om det är av synnerlig vikt för utredningen. Beslut om telefonavlyssning fattas av domstol.

TILLTALAD

Den tilltalade är den som står åtalad för ett brott i en rättegång.

TINGSRÄTT

Tingsrätterna är den första instansen inom det allmänna domstolsväsendet. En tingsrätt prövar tvistemål, brottmål och domstolsärenden. Tingsrättens geografiska område är domsagan, och det är regeringen som beslutar vilka domsagor som ska finnas. I dag finns det knappt ett hundratal tingsrätter runt om i Sverige. Tingsrätten leds av en lagman och består i övrigt av chefsrådmän, rådmän, tingsfiskaler och tingsnotarier. Vid varje tingsrätt finns också nämndemän, oftast politiker.
Lagmän och rådmän tillsätts av regeringen och är i princip oavsättliga. Tingsfiskaler tillsätts av hovrätten och tingsnotarierna av Domstolsverket. Nämndemännen utses genom val av fullmäktige i de kommuner som ingår i domsagan.
Mer information hittar du hos Göteborgs tingsrätt.

TOBAKSLAGEN

Enligt tobakslagen är det förbjudet att röka på dagis, restauranger, skolor, skolgårdar, sjukhus eller inrikes kollektivtrafik. Du måste ha fyllt 18 år för att få att föra in tobaksvaror i landet. Det är förbjudet att sälja tobak till unga under 18 år. Förbudet gäller också utdelning av cigarretter och gratisprover. Brott mot lagen kan ge fängelse i sex månader.

TVISTEMÅL

I tvistemålsrättegångar handlar det inte om att få fram om någon är skyldig eller oskyldig. Här är det i stället en oenighet mellan två personer som ska lösas. Det kan handla om att någon varit sen med att betala en skuld, slarvat med hyran eller rastat hunden i grannens trädgård. De båda parterna i tvistemålsrättegången kallas kärande och svarande. Den kärande är den som klagar över något. Den svarande är den som ska stå till svars. Till skillnad från brottmålsrättegångar är domstolen mån om att parterna i ett tvistemål ska komma överens utan rättegång. Grundprincipen är att parterna själva löser tvisten. Det är oftast den som förlorar målet som betalar kostnaderna.

UPPSKOV

Om den som dömts till ett fängelsestraff har särskilda skäl kan han eller hon få vänta med att påbörja sitt straff. Denna typ av uppskov kan ges till exempel med hänsyn till hälsotillstånd, arbets- eller utbildningsförhållanden.
Blanketter för uppskovsansökan finns hos polisen, frivårdsmyndigheterna och regionmyndigheterna. De kan också lämna närmare upplysningar om anstaltsplacering.

UPPSÅT

Inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt för att en handling ska vara straffbar. Uppsåt är det samma som att gärningsmannen inser att det han gör kommer att vara en brottslig handling, men att insikten om det inte hindrar honom från att genomföra brottet.

UTVISNING

En utvisning är det samma som ett beslut om att en person med utländskt medborgarskap måste lämna landet.

VILLKORLIG DOM

Villkorlig dom innebär att den dömde får en prövotid på två år. Om den dömde begår nya brott under tiden, kan domstolen döma till en annan påföljd i stället. Någon övervakning sker inte. Villkorlig dom kan förenas med dagsböter. Rätten kan besluta att den som dömts till villkorlig dom ska utföra arbete för brottsoffrets räkning.

VITTNE

Den som känner till något som kan vara av betydelse för en rättegång är skyldig att efter kallelse komma till domstolen för att vittna. Om personen inte kommer kan han eller hon tvingas att betala en straffavgift. Den som ska vittna kan också bli hämtad av polis till rättegången.
Vittnen har rätt till ersättning för kostnader för resa och uppehälle samt till viss ersättning för förlorad arbetsinkomst. Före vittnesmålet ska vittnet inför domstolen avlägga vittnesed. Släktingar till den tilltalade får inte vittna.

YRKANDE

Ett yrkande är det samma som en begäran. Åklagaren kan till exempel yrka (eller begära) att domstolen ska döma den tilltalade till två års fängelse. Sedan är det upp till domstolen att avgöra om yrkandet är rimligt.

YTTRANDE FRÅN SOCIALNÄMNDEN

När det gäller unga misstänkta brottslingar brukar åklagaren begära in ett yttrande från socialnämnden. Redan tidigare har socialnämnden gjort en utredning om hur den misstänkte har det i skolan, i hemmet och med kompisarna och om han eller hon gjort några brott tidigare.

ÅKLAGARE

Åklagarens roll är att bevisa att den som står åtalad verkligen är skyldig. Den anklagade behöver inte bevisa sin oskuld. Vid grövre brott är det vanligt att rättegången inleds med att åklagaren begär att den misstänkte ska häktas. Den frågan prövas vid en häktningsförhandling. I övrigt är det åklagarens roll att anhålla och åtala.

ÅKLAGARE

Åklagarens roll är att bevisa att den som står åtalad verkligen är skyldig. Den anklagade behöver inte bevisa sin oskuld. Vid grövre brott är det vanligt att rättegången inleds med att åklagaren begär att den misstänkte ska häktas. Den frågan prövas vid en häktningsförhandling. I övrigt är det åklagarens roll att anhålla och åtala.

ÅTAL

Om åklagaren anser att den utredning som gjorts är tillräcklig för att fälla den som misstänkts för ett brott åtalar han den misstänkte. Åklagaren ger då en stämningsansökan till tingsrätten. Åklagaren talar också om vilka vittnen han vill att rätten ska höra och den bevisning i övrigt som han vill använda.

ÅTALSEFTERGIFT

Åtalseftergift kallas också åtalsunderlåtelse. I vissa fall kan åklagaren strunta i att lägga fram målet inför en domstol. I stället nöjer han eller hon sig med att brottslingens föräldrar och de sociala myndigheterna får reda på vad som hänt. Åtalseftergiften kan återkallas om personen inte sköter sig.

ÖVERKLAGA

Den som vill överklaga tingsrättens dom i ett tvistemål måste komma in med ett skriftligt överklagande till tingsrätten inom tre veckor från det att domen meddelades. Det är hovrätten som prövar om tingsrättens dom ska ändras. Hovrättens dom kan överklagas hos Högsta domstolen.
I de fall där tingsrätten inte har dömt den tilltalade till någon annan påföljd än böter eller frikänt hon eller henne från ansvar för brott som inte kan leda till svårare straff än sex månaders fängelse, krävs ett prövningstillstånd för att ett brott ska tas upp i hovrätten. Om hovrätten vägrar prövningstillstånd står tingsrättens dom fast.
En dom i hovrätten kan överklagas hos Högsta domstolen. Där krävs alltid ett prövningstillstånd. Sådana prövningstillstånd beviljas bara om målet är av betydelse som förebild för bedömningar i andra mål, så kallade prejudikat.

ÖVERLÄGGNINGAR

När ett mål ska avslutas och slutpläderingarna är gjorda samlas domaren och lekmännen för att överlägga. Överläggningen är inte offentlig och därför måste alla andra lämna rättssalen och vänta utanför.

ÖVERLÄGGNINGAR

När ett mål ska avslutas och slutpläderingarna är gjorda samlas domaren och lekmännen för att överlägga. Överläggningen är inte offentlig och därför måste alla andra lämna rättssalen och vänta utanför.

ÖVERVAKARE

För den som villkorligt friges efter fängelse som uppgår till två år eller mer kan antingen Kriminalvårdsnämnden eller domstolen besluta om övervakning. Den som ställs under övervakning ska hålla övervakaren underrättad om var han bor och arbetar och inställa sig hos frivårdsmyndigheten eller övervakaren när denna begär det. Även i övrigt ska den övervakade stå i kontakt med denna enligt de anvisningar som ges och följa de föreskrifter som beslutats för honom. Övervakningen bedrivs under ledning av frivårdsmyndigheten.