I Sverige måste polis, åklagare och domstolar följa vissa regler och får inte missbruka den makt de har. Därför säger man att Sverige är en rättsstat.
I en rättstat är det viktigt med rättssäkerhet som är inskriven i Sveriges grundlag. Den säger att en domstol enbart får döma för de brott som finns i lagen och att de måste följa lagtexterna exakt. Det räcker inte om handlingen liknar det som står i lagtexten. Dessutom måste en handling bedömas utifrån den lagstiftning som var aktuell när brottet begicks. En handling som skedde i augusti 1997 ska därför bedömas med den lag som gällde då, även om den lagen har förändrats efteråt.
* * *
Brott
Vilka handlingar som är brott är inte givet av naturen, utan ett brott är en handling som bestraffas. Brotten finns i lagen. De brott som finns i Sverige finns beskrivna i det kapitel av lagboken som kallas för Brottsbalken. Dessutom finns det ytterligare några strafflagar (exempelvis narkotikastrafflagen, knivbrottslagen och trafikbrottslagen). För de flesta brott krävs att gärningspersonen har haft uppsåt, dvs viljan att göra brottet. Vissa brott kräver bara att personen varit oförsiktig, men de är undantag (t ex vållande till annans död eller vållande till kroppsskada).
Brott kan vara indelade i olika grader vilka beror på brottets grovhet. Det finns en normalgrad, en lättare grad som kallas ”ringa” och en grad för att täcka in de grövsta brotten, vilken kallas grov. Grov misshandel är alltså misshandel som är grövre än normalgraden av misshandel. Enligt samma logik är ringa övergrepp i rättssak ”mindre farlig” än normalgraden av övergrepp i rättssak.
* * *
Straff
Straff är fängelse eller böter. Böter innebär att gärningspersonen blir dömd att betala en summa pengar till staten (dagsböter/penningböter). Betalar gärningspersonen inte böterna kan de omvandlas till fängelse. Döms en person till fängelse kan han/hon hamna på en sluten eller öppen anstalt. Slutna anstalter har högre säkerhet.
Brotten har en viss straffskala, t ex kan grov misshandel ge mellan 1 och 10 års fängelse. Det är domaren som bestämmer hur många år gärningspersonen ska sitta i fängelse.
Brottspåföljderna, det vill säga de konsekvenser som gärningspersonen kan dömas till efter ett brott, är fler än straffen. Brottspåföljder kan utdömas istället för straff. Exempel på sådana är villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård.
– Villkorlig dom innebär att gärningspersonen måste följa lagen under en bestämd tid på två år, för annars omvandlas straffet till fängelse. Gärningspersonen måste dessutom försörja sig och ersätta skadan som brottet orsakat.
– Skyddstillsyn är övervakning under en bestämd tid på 3 år. Det är som kriminalvård i frihet.
– Villkorlig dom och skyddstillsyn kan kombineras med samhällstjänst. Samhällstjänst innebär att gärningsmannen måste utföra arbete utan att få betalt.
– Unga gärningsmän, missbrukare, personer som dömts för rattfylla m fl kan överlämnas till särskild vård. Unga personer kan tas omhand inom socialtjänsten, psykiskt sjuka kan få rättspsykiatrisk vård, missbrukare och rattfyllerister kan dömas till vård i hem för missbrukare.
* * *
Några brott
Mord (Brottsbalken, förkortas BrB, kapitel 3, §1) innebär att någon dör pga att en annan människa tar deras liv. Dråp (BrB 3:2) är ett ”mindre grovt” mord, t ex när någon utav barmhärtighet dödar en svårt sjuk människa. Om någon pga oförsiktighet råkar döda en annan människa kallas det vållande till annans död (BrB 3:7).
Mord ger 10 år till livstids fängelse. Dråp ger 6 till 10 års fängelse. Vållande till annans död ger böter eller upp till 2 år i fängelse.
Misshandel (BrB 3:5) är när gärningsmannen ger en annan person kroppsskada, sjukdom, smärta eller sätter honom i vanmakt, dvs hjälplöshet. Med andra ord så krävs det inte en skada utanpå kroppen för att det ska vara misshandel utan om någon gör en annan person blind räknas även det som misshandel.
Ibland kan man inom vissa sporter, t ex ishockey, få skador som skulle kunna räknas som misshandel men inte gör det. Det beror på att man anser att de som spelar spelet har samtyckt till skadorna, så länge reglerna följs.
Misshandel ger böter eller fängelse i högst 2 år. Är misshandeln grov kan det ge 1 till 10 års fängelse.
Våren 2005 fick vi en ny sexualbrottslag i Sverige. Sexualbrotten finns i Brottsbalkens 6:e kapitel. Enligt den är det våldtäkt (BrB 6:1) om en person genom våld eller hot tvingar en annan till samlag eller något som kan jämföras med samlag. Om gärningsmannen utnyttjar att en annan på något sätt är i ett ”hjälplöst tillstånd” (t ex medvetslös, sovande, drogpåverkad, sjuk, psykiskt sjuk) för att ha samlag är det också våldtäkt.
Våldtäkt ger fängelse i upp till 4 år. Om brottet är grovt ger det 4 till 10 års fängelse. Bl a anses gruppvåldtäkter vara grova.
Förmögenhetsbrotten gäller sådana brott som har med pengar och tillgångar att göra. Stöld (BrB 8:1) finns i tre grader: grov stöld, stöld och snatteri. En stöld innebär att man tar en sak som tillhör någon annan utan att man får och dessutom har tanken att man ska behålla den. Att av misstag få med sig något som tillhör någon annan eller att behålla något som man har fått tillåtelse att låna är alltså inte stöld. Det är fortfarande olagligt, men kallas för andra saker i lagen.
Stöld ger böter eller upp till två års fängelse. Grov stöld ger 6 månader till 6 års fängelse.
Om någon tar en moped för att åka en sträcka och sedan lämnar mopeden eller om en person tar något som inte har en ägare döms personen för egenmäktigt förfarande (BrB 8:8). Under denna lag ryms sådana brott som inte är stölder men kan likna dem.
Egenmäktigt förfarande ger böter eller fängelse i upp till 6 månader. Är brottet grovt kan det ge fängelse i upp till 2 år.
Rån (BrB 8:5) innebär att en person tar något genom att använda hot eller våld som den rånade personen upplever som tvingande. Även om någon använder en leksakspistol vid ett rån, dvs att det egentligen inte är någon fara för den rånade, så räcker det att den rånade upplever det som farligt för att det ska kallas rån.
Rån är ett allvarligt brott som kan ge 1 till 6 års fängelse. Grovt rån ger 4 till 10 års fängelse.
Utpressning (BrB 9:4) innebär att någon genom olaga tvång (som hot eller våld) ser till att någon annan gör något vilket innebär vinst för den som utpressar. Ocker (BrB 9:5) innebär att en person utnyttjar att en person redan är i underläge, t ex redan är beroende av personen. Det innebär alltså inte att offret blir lurat eller tvingat.
Både ocker och utpressning kan ge böter eller upp till 2 års fängelse.
Att utnyttja att en annan person har begått ett brott kallas för häleri (BrB 9:6 och 6a). Att tvätta pengar eller att köpa stulna saker är häleri. Köper du en mobiltelefon som du vet eller misstänker är stulen är det häleri.
Häleri kan ge fängelse i upp till två år. Om brottet är grovt ger det fängelse i 6 månader till 6 år.
Skadegörelse (BrB 12:1) innebär att någon förstör eller skadar föremål. Skadegörelse kan ge böter eller fängelse i upp till 1 år.
Att genom hot, våld eller andra olämpliga sätt försöka påverka vad en person framfört till en myndighet som domstolen eller polisen (exempelvis genom anmälan eller vittnesmål) kallas för övergrepp i rättssak (BrB 17:10).
Det kan ge fängelse i upp till fyra år. Är brottet ringa döms gärningspersonen till böter eller fängelse i högst 6 månader.
Att hantera narkotika över huvud taget är olagligt. Man får t ex inte använda, bära, sälja eller köpa narkotika. Gör man det kan man dömas för narkotikabrott enligt narkotikastrafflagen (1968:64).
Narkotikabrott kan ge fängelse i högst 3 år, grovt narkotikabrott ger 2 till 10 års fängelse.
Man får som regel inte ha kniv eller andra stickvapen på allmän plats eller på skolområden. Det är ett brott mot den såkallade knivlagen (1988:254). Om någon medvetet eller pga slarv bryter mot lagen kan det ge böter eller fängelse i högst 6 månader. Bedöms brottet vara grovt kan det ge fängelse i upp till 2 år.
* * *
Ibland är det flera personer inblandade i ett brott, men lagarna är skrivna för att passa en person. I 23:e kapitlet i Brottsbalken finns lagar som gäller de som exempelvis hjälpt till eller påverkat gärningsmannen att göra brottet.
Om någon annan har underlättat för att gärningsmannen ska kunna göra ett brott kan den personen dömas för medverkan (BrB 23:4) till brottet. Har någon hållit fast ett brottsoffer medan gärningsmannen tog offrets mobiltelefon kan personen som höll fast dömas för medhjälp till stöld. Den som medverkar behöver dock inte ens vara på brottsplatsen. En revisor som ger någon tips om hur man gör skattebrott kan dömas för medhjälp till skattebrott.
Att få någon att göra ett brott kallas för anstiftan (BrB 23:4). Det krävs att anstiftaren verkligen har påverkat gärningsmannen att begå brottet. Om någon använder en annan person som ”redskap” för att genomföra brottet kan rätten bedöma att båda två ska ses som gärningsmän.
Ibland straffas man även om man bara gjort ett försök (BrB 23:1) till ett brott, men inte genomfört det. För det krävs att gärningspersonen ska ha börjat göra brottet och att det inte är tillåtet enligt lagen att försöka sig på ett sånt brott.
Att skaffa sig hjälpmedel för att göra ett brott, t ex sprängmedel eller vapen, kan bedömas vara förberedelse (BrB 23:2) till brott. Att ta emot pengar som ska användas till ett brott är också förberedelse.
Om någon kommer överens med en annan om att de ska göra ett brott kallas det stämpling (BrB 23:2). Att försöka övertala någon annan eller att någon tar på sig att göra brottet är också stämpling.
* * *
Läs vidare om brott och straff…
Wennberg, Suzanne (2005): Introduktion till straffrätten, Nordstedts juridik AB
Heuman, Lars (2004): Process- och straffrätt för juridisk översiktskurs, Nordstedts juridik AB
