Rättegång

Vad är en rättgång?
En rättegång kallas även för huvudförhandling. Det är en förhandling i domstolen som ska avgöra om den som är misstänkt för ett brott är skyldig till det brottet eller inte. Om domstolen tycker att den misstänkta har bevisats vara ansvarig för brottet bestämmer de vilket straff gärningsmannen ska få. Dessutom kan de bestämma vilket skadestånd offret ska få.

Vilka människor är med under rättsgången?
Målsägande – Det är personen om utsatts för brottet.
Tilltalad – Den som är misstänkt för brottet. Den tilltalade har ofta en försvarare.
Försvarare – Ofta en advokat som för fram den tilltalades version av vad som hänt.
Vittnen – Personer som sett eller hört om händelsen.
Sakkunniga – Personer som är experter på något domstolen vill veta för att kunna döma rätt.
Domare – Ordföranden i rätten är en juristdomare, dvs en domare med juridisk utbildning. De andra domarna kallas även för nämndemän och är politiskt aktiva personer.
Åklagare – Den som lämnar in stämningsansökan, dvs ett brev till tingsrätten, och föreslår vad rätten ska döma den misstänkte till. Dessutom ska åklagaren beskriva brottet och presentera bevis för att den misstänkta är ansvarig för brottet.

Offentlig förhandling
Som regel är rättegången offentlig, dvs att vem som helst kan komma och lyssna. Ibland tas beslut om att rättegången ska vara bakom ”stängda dörrar” (kallas även ”lyckta dörrar”). Det beslutar domstolen när det är särskilt känsliga brott, som sexualbrott, när det är risk för att sekretessbelagda uppgifter kommer ut eller om den som ska förhöras är under 15 år.

Om du inte vill vara i samma rum som den som är misstänkt för brottet ska du kontakta domstolen och berätta det. Då kan de ta ett beslut om att du får sitta i ett annat rum. Om du inte vill vänta i samma rum som den misstänkta kan du höra med domstolen om det finns ett vittnesstödsrum.

Stöd och hjälp
Du kan få en stödperson från Stödcentrum för unga brottsoffer som följer med dig på rättegången. Läs mer nederst på sidan eller hör av dig till oss!

Är du vittne kan du få stöd. En stödperson kan du få genom ideella föreningar som brottsoffer- eller kvinnojourer. Du hittar flera av dessa bland våra länkar.

Är du målsägande kan du i vissa fall få ett målsägandebiträde. Målsägandebiträdet har som uppgift att ta hand om dina intressen som målsägande. Han/hon kan stödja och hjälpa dig under förundersökning och rättegång. Ett målsägandebiträde kan utses av tingsrätten så fort polisen har inlett förundersökningen. Offer för sexualbrott och brottoffer som utsatts för brott som kan ge fängelse får ofta målsägandebiträde.

Om du vill ha ett målsägandebiträde så ska du prata med åklagaren eller polisen som ansvarar för förundersökningen i ditt ärende. Vill du ha mer information så vänd dig till polisen, åklagaren eller tingsrätten.

Såhär går rättegången till…
Du får vänta i tingsrättens väntrum tills målet där du ingår ropas upp. Då går du till den sal som ropats upp. Du sätter dig på ”din plats”, vilken beror på om du är tilltalad, vittne eller målsägande. Domaren/ordföranden kontrollerar att alla är på plats, om någon inte är det kan rättegången behöva skjutas på framtiden. Det är viktigt att alla som kallats är på plats!

Efter närvarokontrollen går vittnena ut igen. De kommer sedan in i salen när deras namn ropas upp och det är dags för dem att vittna.

Rättegången börjar med att åklagaren läser upp stämningsansökan, dvs vad åklagaren anklagar den tilltalade för och vilket straff åklagaren kräver. Sedan frågar domaren om den tilltalade erkänner eller förnekar brottet. Efter det kommer åklagarens sakframställan. Då berättar åklagaren detaljerat om brottet, vilka bevis som finns och hur det ska ha gått till.

Nu är det dags för målsäganden, dvs offret, att få berätta om vad som hänt. Domaren säger att det ska hållas förhör med målsäganden som sitter kvar på sin plats. Målsäganden ska alltså inte flytta till vittnesbåset! Förhöret spelas in på band. Målsäganden behöver inte säga någon ed som vittnen gör när de lovar att tala sanning, men uppmanas att tala sanning ändå.

Det är tillåtet att ha med sig korta anteckningar med datum och liknande när man berättar om händelsen för domstolen, men man får inte läsa en färdigskriven berättelse. Under rättegången har åklagaren till uppgift att göra brottet så tydligt som möjligt, medan den tilltalades försvarare/advokat ska ifrågasätta brottet. Om förhöret är för jobbigt kan man be om en paus. Om någon ställer frågor som känns onödiga kan man fråga rättens ordförande om frågan måste besvaras.

Efter förhöret med målsäganden är det dags för förhör med den tilltalade. Sedan följer förhör med eventuella vittnen. Vittnen måste som regel säga en ed där de lovar att tala sanning. Oftast framförs sedan resten av bevisen, t ex läkarintyg.

All bevisning läggs fram först, sedan är det dags för vad som kallas personalia. Den misstänktes bakgrund-, familje- och bostadsförhållanden tas upp för att kunna bedöma vilken påföljd (t ex krävs en bostad för att få fotboja) som ska dömas ut om personen döms för brottet.

Slutligen sammanfattas vad som kommit fram under rättegången av åklagaren. Det kallas plädering eller slutanförande. Även den tilltalades försvarare gör en sammanfattning. Sedan säger rättens ordförande att förhandlingen är avslutad, dvs att rättegången är klar.

Rätten håller sedan överläggningar, dvs diskuterar, innan de meddelar sin dom. Domen meddelas ibland efter en kort stund och ibland vid ett senare tillfälle. Meddelas domen direkt får du vänta kvar i väntrummet tills ditt ärende ropas upp och du går in i rättssalen igen. 

->> Domstolens arbete (Sveriges domstolar)

->> Rättegångsskolan

Efter domen
Om du inte är nöjd med domen måste du överklaga inom tre veckor. Överklagar inte någon blir domen definitiv. Har den tilltalade dömts att betala skadestånd till offret får offret information skickat till sig från Brottsoffermyndigheten tillsammans med den skriftliga domen. Där finns information om hur man går tillväga för att få sina pengar.

Stödperson  från StödCentrum för Unga Brottsoffer
Har du gjort en polisanmälan och blivit kallad till rättegång? Vill du ha en stödperson med dig? 
Ta kontakt med någon av oss så kan vi diskutera detta.

Stödpersonen kan:
– Följa med dig på ett "studiebesök" på en annan rättegång, för att du ska få möjlighet att  se hur det går till i en rättssal innan din egen rättegång.
– Följa med som stöd under din egen rättegång.
– Träffa dig efter rättegången och prata om hur det var och varför beslutet blev som det blev.

Hör av dig till StödCentrum för Unga Brottsoffer så hjälper vi dig.