En advokat som rätten utser att försvara den misstänkte.

Det finns en rad olika typer av omhändertaganden som alla regleras av polislagen. Här följer några exempel:

Omhändertagande i avvaktan på polismyndighetens beslut
(Polislagen 11 §)
Polismyndigheten har möjlighet att besluta om omhändertagande enligt särskilda föreskrifter. Det gäller till exempel LVM (Lagen om vård av missbrukare), LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård) och i utlänningslagen. Om man kan förvänta sig att ett sådant beslut kommer att fattas grundat på någon av dessa lagar, och det ligger en fara i att vänta med att omhänderta en person, så kan en enskild polisman göra ett omhändertagande i avvaktan på polismyndighetens beslut.

Omhändertagande i vissa fall av barn under 18 år
(Polislagen 12 §)
En polisman får ta hand om den som antas vara under 18 år och som befinner sig där det finns en uppenbar och överhängande, allvarlig risk för att personens hälsa eller utveckling kan komma till skada. Den som omhändertas av de här orsakerna ska så snart som möjligt överlämnas till föräldrar, annan vårdnadshavare eller till socialnämnden. Polismyndigheten ska också snabbt underrättas om omhändertagandet och om varför det skett.

Omhändertagande vid ordningsstörning och dylikt
(Polislagen 13 §)
Om någon uppträder på ett sätt som stör den allmänna ordningen, eller utgör en fara för omgivningen, så får en polisman tillfälligt omhänderta personen. Samma sak gäller om ingripandet är nödvändigt för att förhindra ett brott. I första hand ska dock polisen försöka avvisa eller avlägsna personen från platsen.

Omhändertagande för identifiering
(Polislagen 14 §)
Om det finns särskilda anledningar att anta att en person är efterlyst eller efterspanad får polisen omhänderta honom eller henne för identifiering. Det samma gäller om personen vägrar lämna uppgifter om sin identitet eller om polisen misstänker att personen lämnat falska uppgifter.

När en domstol väljer ett straff eller en påföljd tar den hänsyn till förmildrande och försvårande omständigheter.
Förmildrande omständigheter gör att den dömde kan få ett lägre straff. Som förmildrande omständigheter kan domstolen se till exempel att den som döms är mycket ung, oerfaren eller har blivit provocerad. Att vara full är däremot ingen förmildrande omständighet.
Försvårande omständigheter gör att den dömde kan få ett hårdare straff. Sådana omständigheter kan bland annat vara att den åtalade har varit extra hänsynslös, rå eller utnyttjat någons beroende.

Böter i pengar, som inte tar hänsyn till gärningsmannens förmåga att betala.

En utredning som misstänkta går igenom. Den gäller deras levnadsomständigheter, skolgång, arbete och familj, d v s saker som är viktiga för rätten att ta hänsyn till när de dömer.

Den svenska polisen är uppdelad i 21 olika polismyndigheter. Dessa polismyndigheter kan i sin tur vara indelade i polisdistrikt eller polisområden och närpolisområden eller i enbart närpolisområden. Det är oftast till närpolisen du vänder dig för att få hjälp av polisen.
När det gäller brottslighet är det polisens sak att utreda och gripa.
Här kommer du till polisen i Västra Götalands län.

I polisregistret hamnar alla som finns registrerade i kriminalregistret. Dessutom finns där de som är misstänkta för brott, de som omhändertagits enligt lagen om vård av unga (LVU), de som dömts för allvarliga trafikförseelser, de som fått besöksförbud och de som utvisats ut landet. Uppgifterna sparas i fem år. Det är inte möjligt att få reda på vilka uppgifter om en själv som finns registrerade i polisregistret.

Att få en prick, eller bli prickad, innebär att man blivit straffad för något och att ens namn hamnar i olika register. Detta kan innebära en rad problem längre fram i livet. Bland annat kan det vara svårt att få vissa jobb, till exempel som väktare eller inom FN. Det kan också bli svårt att få körkortstillstånd, uppehålls- och arbetstillstånd i andra länder eller få tillstånd att adoptera barn.
Kriminalregistret är det enda register där man kan få ut uppgifter om sig själv. Alla de andra registren är spärrade.

Påföljd är en gemensam benämning på olika straff, villkorlig dom, skyddstillsyn, samhällstjänst och överlämnande till särskild vård.