Det är polisen som griper en misstänkt gärningsman. Polisen får gripa en person när man inte kan eller hinner vänta på att åklagaren ska fatta ett beslut om anhållan. En person som är efterlyst, har begått ett brott som kan ge fängelse, som påträffas på bar gärning eller flyende fot kan gripas av vem som helst, inte bara av polisen.

Den man, eller kvinna, som gjort sig skyldig till ett brott kallas för gärningsmannen.

Om du hittar ett föremål, till exempel en plånbok, en klocka eller ett smycke, och tar hand om det ska du anmäla fyndet till polisen eller själv underrätta ägaren om du vet vem han eller hon är. Ägaren har rätt att få tillbaka hittegodset mot att han eller hon betalar en avgift till polisen och en rimlig hittelön till den som lämnade in sakerna. Normalt är hittelönen tio procent av föremålets värde. Om ägaren inte vill betala de kostnaderna får staten överta hittegodset. Om ägaren inte hämtat föremålet inom tre månader från det att det lämnades in till polisen får upphittaren det. Samma sak gäller om ägaren inte kommer och hämtar sina saker inom en månad från det att polisen underrättat honom eller henne om att de har tagit hand om förlorade saker.

Hovrätten är en av de domstolar som behandlar brottmål och tvistemål mellan enskilda personer. Hovrätten är instansen mellan tingsrätten och Högsta domstolen. En dom i tingsrätten kan överklagas till hovrätten.
De sex hovrätterna i Sverige är Svea hovrätt i Stockholm, Göta hovrätt i Jönköping, Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö, Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg, Hovrätten för nedre Norrland i Sundsvall samt Hovrätten för övre Norrland i Umeå.

En husrannsakan kan genomföras för att söka efter föremål som kan ha betydelse för utredningen eller för att söka efter någon som skall gripas, anhållas eller häktas. Beslut om husrannsakan fattas av undersökningsledaren, åklagaren eller av rätten.

En huvudförhandling är det sammanträde inför tingsrätten som avgör ett brottmål. Under huvudförhandlingen måste hela bevisningen läggas fram inför rätten. Till exempel ska vittnen höras. Huvudförhandlingen är vanligtvis offentlig och öppen för allmänheten. Men domstolen kan bestämma att vissa delar av rättegången ska hållas inom lyckta dörrar, det vill säga stängda dörrar. I sådana fall får ingen utomstående komma in och lyssna. Anledningen till att ha rättegången inom lyckta dörrar kan vara av hänsyn till den tilltalades personliga förhållanden eller att den tilltalade är väldigt ung.

Det är åklagaren som begär att en person ska häktas men beslutet fattas av domstolen. Beslutet kan inte överklagas.
Den som är på sannolika skäl misstänkt för ett brott som kan ge minst ett års fängelse får häktas om det finns risk att han eller hon:
· avviker
· försvårar utredningen eller
· fortsätter sin brottsliga verksamhet
Den som är skäligen misstänkt för ett brott får häktas om det är av synnerlig vikt i avvaktan på ytterligare utredning.
Normalt måste en häktningsframställan göras samma dag som någon anhålls. Allra senast ska den dock hållas dagen efter. Lördagar, söndagar och helgdagar räknas i det här fallet som vanliga arbetsdagar och tingsrätterna har därför jouröppet under helger och veckoslut för att hålla häktningsförhandlingar.
Personer under 15 år får inte anhållas eller häktas. Den som fyllt 15 år men inte 18 år får häktas, men det krävs starkare skäl än när det gäller myndiga personer.

Högsta domstolen är den tredje av de domstolar som behandlar brottmål och tvistemål mellan enskilda personer. Det är också sista instansen som kan pröva ett mål. För att ett mål ska tas upp i Högsta domstolen krävs det alltid ett prövningstillstånd. Sådana prövningstillstånd beviljas bara om målet är av betydelse som förebild för bedömningar i andra mål, så kallade prejudikat.