Lagen om besöksförbud är till för att ge ett bättre skydd för dem som förföljs och trakasseras. Lagen är ett led i arbetet att förbättra skyddet framför allt för tjejer och kvinnor som utsätts för misshandel och andra övergrepp. Vid bedömningen om besöksförbud tar man särskild hänsyn till om brottslingen tidigare har begått brott mot den andra personens liv, hälsa, frihet eller frid. Besöksförbud meddelas för högst ett år i taget och kan därefter förlängas.
Om du råkar ut för trakasserier har du rätt att begära att ett så kallat besöksförbud utfärdas för den som trakasserar dig. Ett besöksförbud innebär att den skyldige förbjuds att besöka dig eller ta kontakt med dig på annat sätt (även per telefon). Besöksförbudet kan också utvidgas till ett förbud för personen att uppehålla sig i närheten av din bostad, ditt jobb eller din skola.
Den som överskrider ett besöksförbud kan dömas till böter eller fängelse. Det är en åklagare som beslutar om besöksförbud. Vill du att ett besöksförbud utfärdas eller har du några frågor om detta kan du vända dig till åklagaren eller polisen. Om åklagaren inte går med på din begäran om besöksförbud kan du få frågan prövad av tingsrätten. Den som behöver personligt stöd kan få hjälp genom att vända sig till en kvinnojour eller socialtjänsten i kommunen. Polisen kan förmedla kontakten.
Borgenssystemet används inte längre i Sverige men det är vanligt i till exempel USA. Systemet går ut på att en summa pengar betalas in som säkerhet för att en anhållen eller häktad person som försätts på fri fot verkligen ska infinna sig vid en rättegång.
Den som avsiktligt bryter mot lagen har begått ett brott och kan straffas för det. Brott är en straffbelagd handling eller underlåtenhet.
En rättgång där en person ställs till ansvar för ett brott.
Brottsbalken är den viktigaste straffrättsliga lagen i Sverige. Den innehåller de centrala delarna av den straffrättsliga lagstiftningen. Brottsbalken antogs av riksdagen 1962 men förändras hela tiden. Idag finns långt ifrån alla lagar från 1962 kvar i sin ursprungliga form. Lagen har sitt ursprung i 1864 års strafflag.
Brottsförebyggande rådet har som främsta uppgift att främja brottsförebyggande arbete genom utveckling, utvärdering, forskning och information. Hos BRÅ finns mycket fakta och information om kriminalitet och brottsförebyggande arbete. Läs mer BRÅ:s hemsida.
Hos Sveriges brottsofferjourer kan alla brottsoffer få kostnadsfri hjälp. Verksamheten startade 1984 och i dag finns det cirka 100 jourer runt om i landet. Brottsofferjourerna arbetar utan vinstsyfte. De som arbetar där har tystnadsplikt och lämnar inte ut uppgifter utan brottsoffrets medgivande. Verksamheten finansieras bland annat av skattemedel. Polisen är skyldig att informera alla brottsoffer om vilka stödorganisationer de kan vända sig till.
Brottsofferjouren i Göteborg har telefonnummer 031-20 20 20.
Brottsoffermyndigheten inrättades 1994 och ersatte då den så kallade Brottsskadenämnden. Brottsoffermyndighetens uppgift är att tillvarata brottsoffrens intressen, ansvara för och pröva brottsskadeersättning. Dessutom fungerar myndigheten som ett kunskapscentrum i brottsofferfrågor.
Ansökan om brottsskadeersättning ska normalt lämnas in till myndigheten senast två år efter skadetillfället. Att Brottsoffermyndigheten betalar ut ersättning till ett brottsoffer innebär inte att gärningsmannen slipper betala. Så fort den dömde gärningsmannen har några pengar måste han eller hon ersätta Brottsoffermyndigheten. Anledningen till att myndigheten går in och gör en utbetalning är att den som råkat ut för ett brott ska slippa att själv kräva gärningsmannen på skadeståndspengarna. Dessutom ska offret slippa vänta på att gärningsmannen kan betala.
Mer information finns på Brottsoffermyndighetens hemsida (www.brottsoffermyndigheten.se).
Om gärningsmannen inte kan betala och om offret inte har någon försäkring kan den utsatte få ersättning från staten i form av brottsskadeersättning. Ersättningen kan ges till den som utsatts för personskador i samband med brott. I vissa fall kan även de som drabbats av stöld eller skadegörelse få ersättning. Det gäller bland annat om gärningsmannen varit på rymmen från anstalt. Brottet bör ha anmälts till polisen för att du ska kunna få ersättning. Ersättningens storlek varierar och avgörs av brottet.
För mindre allvarliga brott utdöms böter direkt i pengar, så kallade penningböter. I vissa fall bestäms böterna efter en särskild beräkningsgrund. Denna typ kallas för normerade böter och gäller till exempel vid fortkörning. För allvarligare brott döms böter ut i dagsböter, en dagsbot är ett visst belopp per dag. Till exempel: 60 dagsböter på 100 kronor ger en bötessumma på 6 000 kronor. Antalet dagsböter bestäms av hur grovt brottet är och beloppets storlek bestäms av den dömdes inkomst.
Böter som inte kan betalas kan i vissa fall förvandlas till fängelsestraff. Parkeringsböter är inte något straff utan en avgift som tas ut av kommunen.
