Rättegången är den process/förhandling då en domstol avgör brottsmål och civila tvistemål.

Rättegångsbalken är den lag som reglerar hur rättegångar i brotts- och tvistemål går till. Rättegångsbalken har ingått som en del i lagsamlingen Sveriges rikes lag sedan den kom till 1734. Den nuvarande rättegångsbalken antogs av riksdagen 1948 och är fortfarande i kraft även om den har ändrats en del under årens lopp.

Rättshjälp är ett ekonomiskt stöd för den som inte själv har råd att tillvarata sina intressen i en rättsprocess. Rättshjälp finns som:
· allmän rättshjälp
· rättshjälp åt misstänkt i brottsmål
· rättshjälp genom offentligt biträde i förvaltningsärenden
· rådgivning

Allmän rättshjälp innebär att privatpersoner kan få hjälp av staten med dina egna kostnader. Det är också möjligt att få ekonomisk hjälp för rådgivning hos en advokatbyrå och hjälp med kostnader för resa och uppehälle, bevisning (till exempel vittnesersättning) och andra utgifter. Advokatkostnader ersätts som regel inte om kostnaden inte överstiger ett visst värde.
Rättshjälp åt misstänkt i brottmål innebär i första hand att den tilltalade kan få en offentlig försvarare.
Rättshjälp genom offentligt biträde i förvaltningsärenden innebär att det i vissa typer av frågor som behandlas vid en förvaltningsmyndighet eller förvaltningsdomstol går att få hjälp av en advokat eller biträdande jurist i stället för hjälp genom allmän rättshjälp. Rättshjälp genom offentligt biträde är alltid gratis och betalas av staten.
Rådgivning innebär att du mot en fastställd avgift kan få goda råd av en jurist vid en advokatbyrå i nästan alla rättsliga frågor. Rådgivningen får högst ta en timme. Behöver du hjälp med mer invecklade frågor, som tar längre tid, kan du oftast få allmän rättshjälp. Eftersom privata advokatbyråer inte är skyldiga att lämna hjälp enligt Rättshjälpslagen är det bra om du i förväg gör upp om kostnaden för rådgivningen.
I många typer av familjemål gäller särskilda regler för rättegångskostnader och parterna får då ofta betala en större del själva.

Om du som svensk medborgare blir arresterad eller häktad i utlandet har du rätt att genom svenska ambassadens eller konsulatets försorg få advokathjälp. Men det gäller inte om landets myndigheter förser dig med offentlig försvarare och du på så sätt kan anses få ett bra rättsskydd.
Den som får en försvarare genom ambassaden eller konsulatet ska ersätta svenska staten för kostnaderna enligt samma principer som gäller för offentlig försvarare i Sverige. Utrikesdepartementet kan lämna fler upplysningar. Se till exempel UD:s hemsida.
Den som blir utsatt för ett sexualbrott utomlands kan ofta få rättshjälp. Det innebär att ett rättshjälpsbiträde förordnas och att eventuella reskostnader till en rättegång i det andra landet kan betalas av staten. För att kunna få rättshjälp i andra fall måste det finnas särskilda skäl.
Brottsoffermyndigheten kan lämna mer upplysningar. Se till exempel BRÅ:s hemsida.

Det är en psykiatrisk undersökning av en misstänkts persons psykiska hälsa. Denna är nödvändig för att rätten ska kunna lämna över en person till rättspsykiatrisk vård som påföljd av brottet.